3

Mariann Persson

Högskolan Kristianstad

Abstract – Blivande lärare har ett betydande behov av kunskap om grundskolans styrprocesser. Behov är både av praktisk karaktär och teoretisk. Även lärarutbildningen vid en högskola är föremål för formella styrprocesser. Studien utgår ifrån ett metaperspektiv på styrprocesser där forskningsföremålet är styrprocesser om styrprocesser. Syftet är att genomföra en innehållsanalys av en lärarutbildnings styrdokument vid en svensk högskola för att kartlägga spår av grundskolans styrprocesser i utbildningens utbildningsplaner, kursplaner, kursguider, studiehandledningar, planeringsdokument för verksamhetsförlagd utbildning, betygsunderlag, formella examinationsprocesser och andra möjliga styrdokument. Innehållsanalysen genomfördes utifrån två perspektiv: (i) sökande efter intern överensstämmelse eller överensstämmighet, och (ii) en kartläggning av kontextuell kongruens mellan olika dokument i en styrprocesskedja, allt för att finna spår av grundskolans styrprocesser i en högskolas styrdokument. Resultat visade en splittrad bild. Flera granskade kursplaner visade en relativ stor överensstämmighet, med återkommande undantag för kursplanemomentet genomförande. Kongruensen i utbildningsstyrning inom ramen för högskolans styrprocesskedja är inte stor.

Nyckelord: dokumentstyrning, lärarutbildning, läroplansteori, grundskolan, läroplans-överensstämmighet, kontextuell kongruens.

1. Inramning av problemområdet

Hur förbereds lärarstudenter under sin utbildning om och i de dokument som styr lärares arbete? Vilka, i vilken form och i vilka explicita sammanhang möter och bearbetar lärarstudenter grundskolans formella styrdokument under sin utbildning? Hur framträder detta kunskapsinnehåll i sin tur i högskolans utbildnings- och kursplaner och kursguider eller motsvarande? Samtidigt som de sistnämnda dokumenten intar en underordnad plats i högskolans formella styrprocess räknas de i denna text till en del av den formella dokumentstyrningsprocessen. Vilken intern kongruens eller överensstämmelse och anpassning finns det mellan olika formella dokument som styr en lärarutbildning och vilken kontextuell kongruens och integration finns det mellan dessa och lärarstudentens kommande arbete och reella uppdrag i skolan? Ramfaktorteorin och de ramteoretiska resonemangen har länge dominerat den pedagogiska forskningen (Lundgren, 1999). Teorin inriktas mot att förklara sambanden mellan undervisningens ramar och resultaten av undervisningen (Lindblad, Linde och Naeslund, 1999), där ramarna, i första hand, utgörs av förhållanden som tid, innehåll och elevernas karaktärsdrag i klassrummet, d.v.s., ett begränsat urval av lärarprofessionens gemensamma kompetens. Eftersom forskningsresultaten inom fältet oftast hämtades från svenska klassrum påverkades dessa av den statliga styrningen av skolan (Broady, 1999). Därför bör uppmärksamhet fästas vid hur ideologi och politik styr pedagogik, utbildningsprocesser samt läroplansutveckling där politiska kompromisserna, besluten och utbildningspolitisk debatt utgör snarare retorik än genuin pedagogisk och utbildningsvetenskaplig utveckling (Englund, 2004). Grundskolan, den pedagogiska och didaktiska arenan, existerar i ett spänningsfält mellan dels läroplansteorier och dess organisering i utbildning och undervisning (Sundberg, 2005), och dels undervisningsmetodiken (Rosengren & Öhngren, 1997). Mitt i dessa processer ligger uppdraget för universitet och högskolor att planera, organisera och genomföra lärarutbildning. Lärarutbildningens spänningsfält finns mellan stark statlig styrning och lokal flexibilitet, beslutsfattande, självreglering och innovation.

Dagens lärare har omformats till tjänstemän vars administrativa uppgifter har ökat i form av formella krav (Arevik, 2013) som t.ex. dokumentation av egen planering. Dokumentationskraven följs upp och kontrolleras av Skolinspektionen genom regelbunden tillsyn, till en grad som beskrivs som besatthet av Ahumemulic, Hagberg, Thörn och Östergaard (2011). Det är en öppen fråga om denna förändring och avprofessionalisering avspeglas av motsvarande förändringar i grundskolans styrdokument? I en nationell studie av grundskollärares yrkesvardag fann Skolverket (2013) att grundskolläraren ägnar i genomsnitt 34 procent åt undervisning.

En motsvarande förskjutning av intentionen med högre studier vid högskolor och universitet har noterats av Biesta (2011) som menar att syftet med högre utbildning i första hand handlar om ”kvalificering” till ett yrke, men även om ”socialisation” och ”subjektifiering” till en yrkesprofession, två syften som står i motsatsförhållande till varandra (a.a.). Ökad dokumentstyrning som en del av lärarens arbete gör det intressant att granska om och hur dokumentstyrning ingår som ett kunskapsinnehåll i en yrkesutbildning, särskilt i ljus av Biestas (a.a.) tre yrkesidentitetsformande intentioner med högre studier.

1.1 Exempel på styrdokument

Eftersom avsikten med studien är att undersöka dokumentstyrning, utgör även till kursen tillhörande kursguider eller motsvarande relevanta dokument att granska. Dessa intar en icke formell plats i högskolans formella styrprocess men utgör en länk mellan en kursplan och genomförandet av en kurs (Aldrin, 2012) och kan ge god insyn i undervisningens planering och genomförande. Utifrån detta perspektiv borde kursguider och liknande uppfattas som ”styrande”, om än mindre formellt än utbildnings- och kursplaner. Aldrin (2013) fann två huvudspår kursguidernas användningsområden (i) kursguiden som rena instruktioner och (ii) som en länk mellan kursplan och realisering av en kurs.

2. Lärarutbildningens formella styrning

Riksdag och regering beslutar om och anger genom bland annat skollag och läroplaner förskolans och skolans mål och riktlinjer. Utbildningsdepartementet ansvarar för frågor som rör förskola, skola, vuxenutbildning, studiestödsverksamhet och högskoleutbildning samt samordnar forskningsfrågor. Under utbildningsdepartementet lyder Universitets- och högskolerådet, Universitetskanslersämbetet, Skolverket och Skolinspektionen. Universitets- och högskolerådet (UHR) och Universitetskanslers-ämbetet (UHÄ). UHR ansvarar exempelvis för antagning och antagningsregler, högskoleprov och information om högskolestudier medan UHÄ ansvarsområden utgörs av kvalitetsutvärdering, examenstillståndsprövning och tillsyn av universitet och högskolor. Statens skolverk har som uppdrag att verkställa politiska beslut och lyder under utbildningsdepartementet. Skolverket styr, stödjer och utvärderar förskole- och skolverksamhet som, i sin tur, organiseras av antingen kommuner eller fristående uppdragsgivare. Skolinspektionen har som en av sina uppgifter att kontrollera och granska svenska skolor, från förskola till vuxenutbildning, med intentionerna att förverkliga en likvärdig utbildning där varje barns och elevs bästa alltid står i fokus.

2.1 Den enskilde läraren

Den enskilde läraren styrs både av nationella styrdokument som skollagen, timplaner, läroplaner och kursplaner samt av en rad mera praktiknära styrdokument som exempelvis lokala kursplaner, lokala bedömningsmatriser och betygskriterier. Lärarstudenten möter under pågående utbildning olika övergripande riktlinjer, allmänna råd och anvisningar som är styrande i olika grad för det kommande arbetet. Skollagen, som beslutats av riksdagen, innehåller till exempel grundläggande bestämmelser om skolan, särskilda utbildningsformer och pedagogisk verksamhet. Skollagen reglerar rättigheter och skyldigheter som barn, elever och deras vårdnadshavare har.

2.2 Statliga styrdokument

Högskolelagen reglerar och styr statliga, kommunala och landstingsdrivna universitet och högskolor. Högskoleförordningen är ett komplement till högskolelagen och är beslutad av regeringen. Därigenom är högskoleförordningen underordnad högskolelagen som är beslutad av riksdagen. Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet har befogenhet av regeringen att utfärda föreskrifter. Föreskrifterna ska komplettera och förtydliga bestämmelserna i högskolelagen och högskoleförordningen.

Regler gällande utbildnings- och kursplaner vid universitet och högskolor talar om att i en utbildningsplan för ett program ska följande anges; (i) kurser som ingår i programmet, (ii) krav på särskild behörighet, och (iii) övriga nödvändiga föreskrifter för programmet medan i en kursplan skall anges; (i) kursens nivå, (ii) antal högskolepoäng (hp) kursen omfattar, (iii) kursmål, (iv) krav på särskild behörighet, (v) formerna för bedömning av studentprestationer, och (vi) övriga nödvändiga föreskrifter för en kurs. Om en utbildningsplan för ett program eller en kursplan för en kurs ska ändras, krävs ett formellt beslut av universitetet eller högskolan.

Grundskolan har andra regelverk jämfört med universitet och högskolan. Följande lagar och föreskrifter styr lärares arbete i skolan och skolans uppdrag: (i) Skollagen; (ii) Skolförordningen SFS nr 2011:185; (iii) Allmänna råd (rekommendationer om hur författningar kan tillämpas); (iv) Föreskrifter (bindande bestämmelser som regeringen meddelar till Skolverket); (v) Läroplaner; (vi) Kurs- och ämnesplaner; (vii) Betygskriterier (kompletteras i läroplanerna, kurs- och ämnesplanerna). Det finns ytterligare bestämmelser, till exempel, examens- och programmål, övergångsbestämmelser, men dessa är inte relevanta för denna studie.

 2.3 Statlig styrning av lärarutbildning

Regeringens proposition 2009/10:89 ”Bäst i klassen – en ny lärarutbildning” (Utbildnings-departementet, 2010) bildar underlag för den nuvarande lärarutbildningen där en lärarexamen ersattes med fyra; förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Nedan följer valda exempel på hur detaljstyrning av undervisningsinnehåll äger rum. T.ex. skulle grundlärarexamen ges med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3, 240 högskolepoäng, mot arbete i grundskolans årskurs 4–6, 240 högskolepoäng, samt mot arbete i fritidshem, 180 högskolepoäng. Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) skulle omfatta 60 högskolepoäng medan det beskrivna innehållet omfattar bland annat läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, utvärdering och utvecklingsarbete. Lärarutbildning, oavsett inriktning bör genomsyras av: (i) ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt; (ii) ett historiskt perspektiv; (iii) ett internationellt perspektiv; samt (iv) informations- och kommunikationsteknik (IT) som utbildningsresurs.

Möjliga spår av kunskap om styrprocesser skulle kunna härledas till skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

2.4 Styrning av grundlärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad

Under 2007 och 2008 genomfördes en genomlysning av lärarutbildningen på Högskolan Kristianstad vilket innebar att lärarutbildarna diskuterade och analyserade utbildningsplaner, kursplaner och det konkreta arbetet i kurser i dåvarande lärarutbildning. Arbetet avrapporterades för att bilda underlag för kommande lärarutbildningar och rapporten Yrke, ämne, forskning – en lärarutbildning på tre ben (Bergöö, 2009). Fokus på utredningen var hur lärarutbildningen baserade innehåll i yrkes- och ämnesutbildningen på forskning och främjade lärarstudenters lärande.

3. Syftesutveckling

3.1 Avgränsningar av relevanta styrdokument

Vad som bör räknas som styrdokument kräver en viss insikt i hur en högskola fungerar. Under flera år deltog författaren i Högskolan Kristianstads styrprocess av lärarutbildning och inom ramen för olika uppdrag regelbundet fick formellt ansvar för framställning av, revidering av samt godkännande av olika styrdokument. Den systematiska dokumentgranskningen innefattade utbildningsplaner och kursplaner.

Kursguider eller motsvarande, VFU-dokument och kursutvärderingsdokument, tillhörande kurserna under de fyra första terminerna, bedömdes utgöra vad som definierades som en form av institutionell tolkning av styrdokumenten. Dessa dokument granskades också i ett andra analysled. Syfte därmed omfattar granskning av lärarutbildningens formella styrdokument, samt institutionella omtolkning av dessa.

Styrprocessen, i formell betydelse, består av mer än formella dokument och inledningsvis gjordes en kategorisering av olika typer av styrdokument med bäring på det slutliga verkställandet av en lärarutbildning, det vill säga, den vardagliga utbildningspraktiken som studenter möter och som anställda verkar i.

Styrning kan även omfatta dolda styrprocesser. Ett exempel på en dold styrprocess, detta till skillnad från den dolda läroplanen, som även kan innebära en form av strukturell begränsning, utgörs exempelvis av schemaläggningens ramar, tillgång till rum, apparater, lärarnas egna scheman, studenters deltagande vid andra kurser och så vidare. Det skulle inte vara en överdrift att påstå att ovan nämnda faktorer utgör en typ av styrningsramar, men dessa omfattas inte av syftet med den här studien.

Det är oftast i kursguiderna eller motsvarande som undervisningens kunskapsinnehåll uttrycks. Därför utgör kursguiderna eller motsvarande dokument, en intressant faktor i analysarbetet inte minst med tanke Aldrins forskning (2013).

3.2 Centrala begrepp

Centralt inom denna analys är nyckelbegreppen alignment och kongruens. Skolverket (2013), i ett referat till en artikel av Näsström och Henrikssons (2008) om just ”alignment”, likställer begreppet med grad av överensstämmelse i beståndsdelarna i kurs- och läroplaner och ger ett exempel där ”alignment” syftar till ”överensstämmelsen mellan till exempel standarder och innehållet i prov”. Näsström och Henriksson (a.a.), med inspiration från Bloom m.fl. (1956), redogör för hur olika taxonomier kan påverka bedömning av denna grad av överensstämmelse.

Denna dimension på egenskaper hos styrdokument ger en inneboende värdering i begreppet ”konstruktiv överensstämmighet” eller ”constructive alignment” (Biggs, 1999). I denna text används ordet överensstämmighet som ett alternativ till ”grad av överensstämmelse”, eftersom det bättre motsvarar den bakomliggande tanken i begreppet ”curriculum alignment”. Uppsala universitets avdelning för universitetspedagogisk utveckling (PU) förklarar ”constructive alignment” som ”ett tydligt samband mellan kursmål, undervisningsformer och examination eller försvenskat ”röd tråd” eller inre logik”, samt hur, med konstruktiv överensstämmighet som utgångspunkt, ”lärandemålen, eller de förväntade studieresultaten” kan bindas ihop med ”det konkreta arbete som läraren gör i sin kurs” (a.a.). McGehee och Griffith (2001, s. 142) intar samma position när de beskriver hur “the alignment process with curriculum and practice becomes crucial for change with positive impact”. Överensstämmigheten i läroplanssammanhang skall uppfattas som en positiv egenskap ur ett läroplansteoretiskt perspektiv som dessutom speglar hur väl teori, såsom den utvecklas i en läroplan, överensstämmer med faktisk praktik (Conway & Little, 2000).

Textuell kongruens syftar till hur olika texter ”hänger ihop”, en form av ”pragmatically congruent texts”, eller pragmatiskt kongruenta texter (Bouayad-Agha, 2000). Detta är utgångspunkten för denna analysansats där begreppet kontextuell kongruens utgör ett viktigt analysinstrument (Seymour, 2010).

Innehållsanalysen vilar på två dimensioner i sökandet efter ”spår”. Enskilda styrdokument granskades med tanke på överensstämmigheten med specifikt fokus på styrningsmoment inom lärarutbildningen. Eftersom styrprocessen vid en högskola är grundad på flera sammanflätade styrdokument utgjorde textuell kongruens mellan de olika styrdokumenten vid Högskolan Kristianstad en parallell granskningsdimension.

3.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var: (i) att söka spår av förekomsten av dokumentstyrning i olika styrdokument som ingick i grundlärarutbildningen vid en högskola; (ii) att beskriva hur dokumentstyrning uttrycks som kunskapsinnehåll i dessa styrdokument; samt (iii) att granska möjlig kongruens mellan dessa olika styrande dokument, särskilt de enskilda dokument som utgör ett led i högskolans centrala styrningsprocess.

De formella dokument som fanns att tillgå skulle ge svar på följande frågeställningar:

• Vilka av grundskolans styrdokument förekommer i lärarutbildningens formella dokument?
• I vilken form och i vilka sammanhang förekommer grundskolans formella styrdokument i lärarutbildningens formella dokument?
• Hur omtolkas grundskolans formella styrdokument i ett andra led inom en högskolas styrprocesser?
• Till den grad grundskolans styrdokument utgör ett kunskapsinnehåll i en högskolas styrdokument, vilka spår går att finna i examinationsdokumenten?

4. Analysstrategin

Ansatsen hamnar inom ramen för det breda fältet textanalys där begreppen innehållsanalys och text- eller språkanalys uppvisar viktiga nyansskillnader. Inom ramen för en textanalys eller språkanalys, görs ofta en skillnad mellan term, begrepp eller idé och det som kallas för referent, det vill säga, den verklighet som åsyftas, ett begreppsschema som kan härledas till Ogdens och Richards (1923) klassiska text The Meaning of Meaning.

I denna studie, förekommer igenkännbara termer som ”utbildningsplan”, ”kursplan” och ”styrdokument”, d.v.s., ”namn” på begrepp som är av avgörande betydelse för denna vetenskapliga ansats. Till dessa termer finns en faktisk referent, nämligen, en kursplan – en del av verkligheten. En kursplan är även ett fysiskt objekt, ett sådant objekt som kommer att utgöra underlaget här. Studien innebar en granskning av formella styrdokument samt dess tillämpningar i form av ”omtolkade” dokument, som bildar ett led i en högskolas styrsystem i form av fysiska utbildningsplaner, kursplaner eller läroplaner, i form av böcker, häftade A4-sidor eller elektroniska filer. Termer och begrepp som ingår i olika utbildningsplaner, kursplaner och kursguider får en särskild ”inramning” som styrdokument i en högskolas styrprocesser. Det ligger nära till hands att föreställa sig en form av dold styrning som utgörs av styrprocessens ramfaktorer (Lindblad och Säfström, 1999) som inrymmer begränsningar och möjligheter men som samtidigt uppvisar ett visst mått av flexibilitet. ”Vad som är ramar för undervisningen är också en konsekvens av vad som konstrueras som ramar av aktörerna” (a.a. s. 76). Författarna gör en poäng av en analytisk distinktion mellan yttre ramar och inre ramar. Om denna flexibilitet och karaktär av social konstruktion tas för givet, kan undervisning ses som en verksamhet med ett visst mått av autonomi beträffande yttre ramar. Det kan innebära att inre ramar konstrueras när yttre ramar försvinner (a.a.). Slutligen innebär detta att utrymme för inre reglering och styrning kan skapas medvetet genom att yttre ramar tas bort och tvärtom. Denna studie utgår från ett perspektiv där det förväntas att spår av sådana socialt konstruerade pedagogiska styrprocesser och styrningsramar kommer att kunna upptäckas inom utbildningens olika styrdokument.

4.1 Datainsamlingsmetod

Dokument i denna studie är mer eller mindre formella. De har mer eller mindre bäring för forskningssyftet och kan vara mer eller mindre kopplade till en metaprocess, som exempelvis pedagogiska styrprocesser. Samtliga dokument inom denna studie, som samlades in och granskades, fanns tillgängliga för författaren, som anställd vid Högskolan Kristianstad. Utbildnings- och kursplaner var tillgängliga för allmänheten och andra dokument, som till exempel har med verksamhetsförlagd utbildning, kunde involverade parter ta del av.

4.2 Tillgång till relevanta dokument

Styrdokumenten som granskades bestod av olika formella dokument där några har beslutats av olika nämnder och tjänsteman medan andra hade en mer underordnad roll även i formell betydelse. Inledningsvis gjordes en kategorisering av olika typer av styrdokument som har avgörande betydelse för det slutliga verkställandet av en lärarutbildning, det vill säga, den vardagliga utbildningspraktiken som studenter möter och som anställda verkar i. Författarens mångåriga erfarenhet av styrning av lärarutbildning bidrog till urvalsförfarandet av vilka styrdokument som skulle granskas (se Cheek, 2004 och Prasad och Mir, 2002) I val av relevanta texter var det av avgörande betydelse att försöka täcka hela ”styrkedjan” i texternas formella tillblivelse.

Följande styrdokument granskadess; tre utbildningsplaner, sjutton kursplaner och tre kursguider i grundlärarutbildningens tre olika inriktningarna; (i) inriktning mot arbete i fritidshem (GF), (ii) inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (GF-3) och (iii) inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 (G4-6). Utöver dessa tillkom styrdokument beträffande verksamhetsförlagd utbildning och högskolans kursutvärderingsmallar. I kursplanerna granskades förekomsten av dokumentstyrning i följande delar: utbildningens eller kursens syfte; utbildningens eller kursens innehåll; förväntade läranderesultat; kursen genomförande; examinationsmoment; samt kurslitteratur.

4.3 Sökprocessen

En sökning av ord med koppling till ”styrning” genomfördes i samtliga dokument. Ett urval av relevanta ord bestämdes i begynnelsen av processen och under de två första genomläsningarna av dokumenten. En sökning i samtliga relevanta dokument genomfördes av följande utvalda ord; anvisning, avtal, beslut, bestämmelse, fastställa, föreskrift, författning, handbok, handledning, handling, kontrakt, kriteri[], lag, ordning, norm, policy, princip, procedur, regler, regel, rekommendationer, riktlinje, riktning, rutin, råd, stadgar, strategi, styr[], uppgörelse, villkor, vägledning, åtgärd och överenskom[].

4.4 Dataanalysmetod och innehållsanalys

Nedan beskrivs vilken inriktning inom innehållsanalys som funnits mest relevant för att kunna svara mot syftet av detta arbete. Textanalys och databearbetning skedde utifrån bland annat Deweys transaktionella teori om kunskapsinhämtning eller ”kunskapandet”, utifrån Biestas och Burbules (2003) tolkning. Studenter förväntas inhämta kunskaper i skärningspunkten mellan praktiskt arbete i verksamhetsförlagd utbildning och teoretiskt arbete under högskoleförlagd utbildning. Båda utgör grunden för högskolestudier inom lärarutbildningen. Ofta förblir studenten omedveten om det egna kunskapandet och att detta många gånger regleras av för studenten okända styrprocesser. Både de formella och informella styrdokumenten och dess innehåll har således stort inflytande och är styrande i studentens lärprocess. Innebörden av Deweys transaktionella teori är att kunskapandet sker i studentens komplexa och pluralistiska vardag.

Det som på engelska kallas för ”content analysis” är en innehållsanalysmetod för olika typer av textuell data. Innehållsanalys förekommer huvudsakligen i två inriktningar enligt Graneheim och Lundman (2004). I denna studie innebär innehållsanalys att försöka spåra styrning som är indirekt men också dold eller som finns mellan raderna samt tolka om det förekommer någon styrning som kunskapsinnehåll. Samtliga dokument lästes ytterligare minst en gång och genomsöktes efter ord som anknyter till dokumentstyrning. Med de olika läsningarna gjordes en bedömning av dels spår av dokumentstyrning men även om textuell kongruens mellan relevanta spår av dokumentstyrning i de olika dokumenten. Kategoriindelningen av ”direkta spår”, ”indirekta spår” eller ”inga spår” utgjorde innehållsanalysens mest kritiska moment. Det var viktigt att de blev så kompletta och ömsesidigt uteslutande som möjligt. Innehållsanalysens tillförlitlighet vilar på Morse (et. al., 2002) fyra verifieringsstrategier: (i) metodologisk koherens, (ii) anpassat urval eller selektion, (iii) synkroniserad insamling och analys av data, samt (iv) aktivt teoretiskt tänkande.

5. Resultat och analys

5.1 Spår av dokumentstyrning i utbildningsplanerna

Sökningen av ord med koppling till ”styrning” i de tre olika inriktningarnas utbildningsplaner visade att Högskolelagen (SFS nr 1992:1 434; SFS nr 2006:173) förekom i samtliga med referenser till övergripande utbildningsmål som förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt ha beredskap att möta förändringar i arbetslivet. En motsvarande länk fanns till Högskoleförordningen (HF 1993:100 bil 2; SFS nr 2010:541) med referenser om ”förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare”, ”kunskap och förmåga för annan undervisning” och även särskild betoning kring den utbildningsvetenskapliga kärnan, ett av Högskolan Kristianstads profilområden. Bedömningen är att utbildningsplanerna visar hög kongruens med SOU 2008:109.

5.2 Överensstämmighet mellan lagar, regler och styrdokument

Överensstämmigheten mellan lagar och regler som styr universitet och högskola och utbildningsplanerna tillhörande grundlärarutbildningen på Högskolan Kristianstad var stor. I utbildningsplanerna fanns en tydlig och logisk anpassning till högskolelag, högskoleförordning och högskoleverkets författningssamling medan diskrimineringslagen direkt lämnas utanför. Förekomsten av styrning om diskriminering fanns direkt kopplat till det kommande yrket och indirekt, t.ex. genom att diskrimineringslagen återfanns i examensmålen.

5.3 Spår av dokumentstyrning i kursplanerna

För samtliga tre inriktningar rådde samma relation mellan direkta spår, indirekta spår och inga spår i termin 1 (se Figur 1, 2 och 3). Direkt dokumentstyrning förekom som ett kunskapsinnehåll i samtliga kursplaner för termin 1 under rubrikerna ”förväntade läranderesultat” och ”litteratur”.

Förklaring till infärgningarnas innebörd i figur 1, 2 och 3.

Figur 1: Spår av dokumentstyrning i kursplanernas olika delar för termin 1- 4 i grundlärarutbildning (inriktning fritidshem, GF)

Den beståndsdel i en kursplan som har högst förekomst av spår av dokumentstyrning är litteraturen. I princip förekommer grundskolans styrdokument i samtliga kurser. Det är endast i en kursplan i grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolan årskurs 4-6 som inga spår av styrdokument i kurslitteraturen varken indirekt eller direkt kan spåras. Dock, då kursplanen läses i sin helhet är det underförstått att studenterna förväntas använda sig av vissa styrdokument.

En sammanställning av Figurerna 1-3 visas i Figur 4. Det är i ”genomförandemomentet” den lägsta förekomsten av styrdokument finns eller snarare inte alls. Inom ramen för denna studie är det inte relevant att bedöma om detta är en pedagogisk och didaktisk brist i sig.

Figur 2: Spår av dokumentstyrning i kursplanernas olika delar för termin 1- 4 i grundlärarutbildning (inriktning GF3)

Grundlärarutbildning inriktning fritidshem (GF), Figur 1, och inriktning grundskolans årskurs 4-6 (GS), Figur 3, är de inriktningar som har procentuell högst direkta och indirekta spår av dokumentstyrning (se sammanställningen i Figur 4).

Figur 3: Spår av dokumentstyrning i kursplanernas olika delar för termin 1- 4 i grundlärarutbildning (inriktning G4-6)

Figur 4: Sammanställning av spår av dokumentstyrning i kursplanernas olika delar 

En förklaring till resultatet i figur 4 kan vara att i grundlärarutbildning inriktning fritidshem löper en röd tråd av de båda utbildningsvetenskapliga kärnorna; (i) utveckling, lärande och specialpedagogik och (ii) sociala relationer, konflikthantering och ledarskap under utbildningens tre första terminer. Till detta innehåll, framför allt om mobbning och konflikthantering förekommer en rad olika anvisningar, föreskrifter och andra styrdokument.

I studiehandledningen för termin ett i grundlärarutbildning inriktning grundskolans årskurs 4-6 framgår det tydligt att, undervisningsinnehållet under terminen har dokumentstyrning som kunskapsinnehåll. Det förekommer tre föreläsningar med klar koppling till dokumentstyrning. Föreläsningarna handlar om ”lärares uppdrag och skolans uppgift och organisation. Dagens situation i ljuset av skolans historia” och ”Skolsystemets organisation och uppdrag, förr och nu”. En trolig förklaring till den relativt höga procentuella fördelning direkta och indirekta spår av dokumentstyrning i grundlärarutbildning inriktning grundskolans årskurs 4-6 är att dokumentstyrning återkommer som ett kunskapsinnehåll under de andra terminerna.

5.4 Styrning i kursguide eller motsvarande

Det är som nämnts tidigare kursansvarig som i samråd med andra i kursen undervisande lärare och examinator som bland annat ska planera kursen och senast vid kursstart informerar studenterna om hur kursen examineras och betygssätts. Detta överensstämmer med flera lagar och förordningar. Detta återkommer i högskolans egna dokument och det finns röd tråd från lag till verkställandet. Däremot saknas ett gemensamt dokument om hur detta ska kommuniceras med studenterna och i vilken form. Kursguiderna till de tre olika inriktningarna benämns därför vid olika namn; (i) studiehäfte, (ii) kurshäfte, och (iii) studiehandledning. Citaten är hämtade ur dessa dokument.

5.5 Spår av styrning i studiehäfte för grundlärarutbildning (fritidshem)

Av studiehäftet framgår att kursen har stark betoning på verksamheten med avstamp i grundskolans styrdokument och den utbildningsvetenskapliga kärnan i form av ”lärande och ämne- ämnesdidaktik”. Kursinnehållet är också väl anpassat att motsvara studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning medan ämne- och ämnesdidaktiska studier inte framgår lika tydligt. Med andra ord är överensstämmigheten hög med den utbildningsvetenskapliga kärnan och lärarprofessionens gemensamma kompetens medan ämnet fritidspedagogik inte är lika synligt. Likväl finns endast två av grundskolans styrdokument med i litteraturlistan. Det finns en outtalad ton i studiehäftet av att kursen introducerar, kvalificerar och socialiserar lärarstudenten in i yrket. Studiehäftet är mest en upprepning av kursplanen och fungerar inte som en tydlig länk mellan kursplan och genomförande av kursen.

5.6 Spår av styrning i kurshäftet inriktning förskoleklass/årskurs 1-3

Kurshäftet ger ett intryck av att vara ett offentligt och officiellt styrdokument och ger god insyn i hur undervisningen är planerad. Det framgår att kursen har stark betoning på verksamheten med avstamp i grundskolans styrdokument i form av läroplaner och andra föreskrifter. Det finns även formuleringar som kan hänföras till något annat än kvalificering och socialisering. Lärarstudenten uppmanas till självständighet inom ett speciellt område som i sig är ett mål för all högskoleutbildning.

5.7 Studiehandledningen årskurs 4-6

Studiehandledningen innehåller mycket information om högskolestudier i allmänhet och vid Högskolan Kristianstad i synnerhet. I studiehandledningen upprepas bland annat en formulering från kursplanen, nämligen att den verksamhetsförlagda utbildningen är yrkesprövande och i studiehandledningen finns det en förtydligande formulering. Flera formuleringar tjänar kursens syfte att socialisera lärarstudenten till lärare och till en yrkesprofession, medan andra står i visst motsatsförhållande till varandra där lärarstudenten förväntas både att socialiseras till traditioner och samtidigt utbildas till en självständig och fri tänkande person.

5.8 Spår av styrning i dokument om verksamhetsförlagd utbildning

Den verksamhetsförlagda utbildningen skulle kunna tänkas vara ett tillfälle för inskolning av styrprocesser. Granskningen visar att inskolningen antagligen sker på olika sätt. Högskolan Kristianstad har flera egna styrdokument som berör verksamhetsförlagd utbildning. Det finns dock få styrdokument uppåt i styrkedjan eftersom utbildningsorterna har hög självständighet att utforma och organisera den verksamhetsförlagda utbildningen utifrån lokala förutsättningar.

5.9 Spår av styrning i högskolans kursutvärderingsmall

Högskolans förfaringssätt när det gäller kursutvärdering överensstämmer med förpliktelser som utfärdats av Utbildningsdepartementet (SFS nr 2000:651). I vilken omfattning som kursutvärderingarna analyseras och leder fram till reella förändringar är oklart. Kursutvärderingssystemet används heller inte som inskolning av styrprocesser för lärarstudenterna. Förutom att det eventuellt skulle gynna högskolans kvalitetsarbete att kursutvärderingarna i större omfattning skedde genom diskussioner mellan studenter och lärare, skulle ett annat tillvägagångssätt med stor sannolikhet påverka studenters kunskapsutveckling gynnsamt och studenterna ges möjlighet att uppfatta kursutvärderingar det vill säga ett ”styrdokument” som kunskapsinnehåll.

5.10 Sammanfattning av centrala resultat

En stark betoning på skolans verksamhet med utgångspunkt i grundskolans styrdokument och den utbildningsvetenskapliga kärnan gäller för inriktningen mot fritidshem dock med mest emfas på utbildningens verksamhetsförlagda del. Överensstämmigheten mellan den utbildningsvetenskapliga kärnan och lärarprofessionens gemensamma kompetens bedömdes som hög medan ämnet fritidspedagogik inte var lika synligt. Genomgående fanns en outtalad ton att kursen introducerar, kvalificerar och socialiserar lärarstudenten in i yrket. Slutligen bedömdes detta studiehäfte vara mest en upprepning av kursplanen och inte en tydlig länk mellan styrningsprocessen och kursens genomförande.

Kurshäftet för förskoleklass och grundskolans tidiga år gav ett intryck av ett typiskt styrdokument med god insyn i undervisningens planering med utgångspunkt i grundskolans styrdokument där formuleringar kunde hänföras bortom kvalificering och socialisering där lärarstudenterna uppmanas till självständighet inom ett speciellt område.

I studiehandledningen mot årskurserna 4-6 finns en subtil förskjutning avseende det yrkesprövande momentet där krav inte ställs på att studentens självständigt under VFU-perioden där lektioner förväntas planeras under ledningen av en lärarutbildare på fältet. Sådana formuleringar tyder på att delar av kursinnehållet står i motsatsförhållande där lärarstudenten förväntas både att socialiseras till traditioner och samtidigt utbildas till en självständig och fri tänkande lärare.

Medan dokument som styr den verksamhetsförlagda utbildningen saknar spår av styrning är de i sig väldigt styrande för studentens del.

Förfaringssätt kring kursutvärdering överensstämmer med rådande förpliktelser men vilken omfattning de får i termer av reella förändringar är oklart. Kursutvärderingsförfarandet används inte som en form av inskolning i styrprocesser. Rutinmässiga och standardiserade utvärderingsmallar innehåller ibland frågor som saknar relevans för en specifik kurs vilket kan uppfattas strida mot ett mål där kurspecifika kursutvärderingar skulle gagna diskussioner mellan studenter och lärare.

6. Diskussion

Det övergripande syftet med denna studie var att försöka upptäcka spår av styrning som innehåll i en, för en lärarutbildning, serie relevanta formella och informella styrdokument. Sådana spår fanns men de uppvisade en splittrad och till viss del osammanhängande bild. I några exempel fanns en tydlig läroplansöverensstämmighet (curriculum alignment) medan i andra saknades denna ”överensstämmighetens röda tråd”. Det var inte ett syfte med detta arbete att göra en kvalitetsbedömning av de olika granskade dokumenten. Ansatsen var framförallt granskande och beskrivande utifrån normala vetenskapliga krav på en innehållsanalys. Främst bland dessa krav, inom ramen för denna studie, låg problematiken kring val av dokument. I tolkningsansatser, som kritisk hermeneutik och diskursanalys (Cheek, 2004) och (Prasad & Mir, 2002), kan val av texter utgöra ett helt avgörande moment i forskningsprocessen. De dokument som speglar en högskolas styrprocess har en formell juridisk status. I detta sammanhang och med författarens praktiska erfarenheter av en högskolas styrprocess, är det är svårt att föreställa sig dolda, hemliga eller på något sätt förtäckta dokument som inte skulle ha kommit till författarens kännedom.

Som påpekats tidigare, är det viktigt att skilja mellan en text som är ett styrdokument och texter om styrdokument som fenomen. I det senare avseendet finns texter, till exempel, som Johansson och Johansson (1994) Att styra eller inte styra, eller Berg (1999), Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling, eller Wahlström (2002) Om det förändrade ansvaret för skolan. Dessa texter är bara en axplock möjliga texter. Poängen är att påpeka skillnaden mellan två typer av direkta spår, texter som ”är” styrdokument och texter ”om” styrdokument, dokumentstyrning och styrning som fenomen.

De granskade styrdokumenten; (i) utbildnings- och kursplaner, (ii) kursguider eller motsvarande, (iii) dokument som styr verksamhetsförlagd utbildning, och (iv) kursutvärderingsmall, intar olika positioner inom Högskolan Kristianstads formella styrprocess. I ett samlat intryck av resultat kring kongruensmomentet verkar det som om ju längre avstånd från formella beslut desto lägre kongruens. En möjlig, och rimlig slutsats är att den formella styrprocessen kräver mer noggrannhet i framställning av styrdokument.

Med samma logik fanns, till exempel, att överensstämmigheten var mycket hög mellan de tre utbildningsplanerna och den utbildningsvetenskapliga kärnan och lärarprofessionens gemensamma kompetens (SOU 2008:109). Palo (2013) lyfter fram att det är lärosätenas lärarutbildare och tjänstemän som utarbetar utbildnings- och kursplaner, inom givna ramar fast med stor självständighet. Den kompetens som författarna till utbildnings- och kursplanerna har, har effekt på lärarstudenterna som i sin tur kommer att påverka elever i grundskolan (a.a.).

Resultatet av denna studie visar att ju närmare avstånd lärarutbildaren har till studenten, med kursguider eller motsvarande desto lägre kongruens med utbildningsplanerna. En av de granskade kursguiderna gav intryck av att vara ett offentligt och officiellt styrdokument och gav god insyn i hur undervisningen var planerad (Aldrin, 2013). Detta kurshäfte var också det mest omfattande, av de tre granskade. Av de andra två, dokumentet studiehäfte var nästan uteslutande en upprepning av kursplanen och fungerar inte som en tydlig länk mellan kursplan och genomförande av kursen, medan studiehandledningen gav information om högskolestudier i allmänhet och innehöll, även den, upprepningar från kursplanen. Studiehäftet gav en introduktion om lärarstudentens kvalificering och socialisering in i yrket (se Biesta, 2011).

Studiehandledningen innehöll formuleringar som ”Då VFU-perioden är yrkesprövande ställs inte krav på att studenten självständigt ska planera lektioner utan planering görs i samverkan med och under ledning av en lärarutbildare på fältet” medan andra formuleringar lyfte fram studentens självständighet. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras genom en skriftlig individuell uppgift som följs upp dels i enskilt samtal dels i ett seminarium.   Formuleringarna i studiehandledningen tyder på en viss, antagligen omedveten konflikt, eller låg kongruens. Lärarstudenten förväntas både att socialiseras till traditioner, villkor och utmaningar under den verksamhetsförlagda utbildningen och samtidigt utbildas till en självständig och fri tänkande person.

Vilka av grundskolans styrdokument som förekommer i lärarutbildningens formella dokument? Frågan visade sig vara relativt enkel att svara på. Medan granskningen endast omfattade sjutton olika kursplaner bland lärarutbildningens många kursplaner förekom, i någon form, grundskolans styrdokument i samtliga kursplaner och i varje enskild kurs. Grundskolans styrdokument förekom i 98 procent av kurslitteraturlistor. I kursplanernas syfteformuleringar, innehållsformuleringar och förväntade läranderesultat, fanns grundskolans styrdokument i stor utsträckning synliga medan det inte fanns ett spår i kursplanernas beskrivning av genomförandet av kurserna. Medan detta i sig kanske inte borde vara så uppseendeväckande finns en risk att denna påtagliga brist speglar ett ”dolt” svagare intresse för styrning som praktiskt moment i kursernas genomförande.

Inom examinationsdokument förekom i 79 procent grundskolans styrdokument. Delprov och examinationer som examinerar verksamhetsförlagd utbildning fokuserade bland annat på grundskolans styrdokument. En förklaring kan vara att det finns delprov och examinationsuppgifter som examinerar genuina ämneskunskaper utan någon koppling till grundskolans verksamhet eller didaktiska frågeställningar. Därmed besvaras delvis även frågeställningen om till vilken grad grundskolans styrdokument utgör ett kunskapsinnehåll i formella examinationsdokument.

Om dokumentstyrning som kunskapsinnehåll främst hör samman med examinationer som examinerar verksamhetsförlagd utbildning kan en följdfråga ställas, nämligen; Är det en rimlig slutsats att dokumentstyrning som kunskapsinnehåll inte prioriteras under högskoleförlagd utbildning? Utifrån Manderstedts (2013) resultat, som visat att verksamhetsförlagd utbildning har en svagare position jämfört med högskoleförlagd, lutar resultatet häri åt denna tolkning.

En annan fråga som studien skulle ge svar på var hur grundskolans formella styrdokument omtolkas inom Högskolan Kristianstads styrprocess. Frågan var inte enkel att svara på då det var svårare att skapa en bild av möjlig styrning eller olika ramfaktorer i styrprocessen. Styrfunktionen i en utbildningsplan och kursplan är uppenbar. Dokumentets placering i en styrkedja utgör en form av ramfaktor. Av större vikt för analysen i denna studie var olika inneboende karakteristisk hos de olika styrdokument där överensstämmighet och kongruens var avgörande. Om överensstämmighet antas vara en bedömningsgrund för kvalitetssäkring av styrdokument vid en högskola skulle en rimlig slutsats i detta fall vara utrymme för förbättringar finns. Behar-Horenstein, Mitchell och Dolan (2004) redogör för en multidimensionell modell för att analysera pedagogiska processer. De är kritiska mot hur den moderna trenden för ansvarsutkrävande oftast handlar om mål och resultat i form betyg eller examinationsresultat. De saknar samtal kring andra pedagogiska och didaktiska inslag i diskursen om pedagogiskt ansvarsutkrävande (”educational accountability”). Bland dessa nämner de kursplaneöverensstämmighet, kongruens mellan läroplansinnehåll och klassrumspedagogik, något som denna studie inte ger svar på. De nämner även vad de kallar för den makroläroplanen som i detta sammanhang kan tolkas som den övergripande styrprocessen.

Den tredje frågan om kongruens mellan olika styrdokument och om hur grundskolans formella styrdokument omtolkas i ett andra led inom en högskolas styrprocesser, var svårare att få klarhet i. Likformighet borde kanske inte vara en prioriterad kvalitetssäkringsgrund. Detta är en diskussion för en annan dag. En viss kongruens, till exempel, ett enhetligt språk- och begreppsbruk eller val av relevanta styrdokument, kanske är att eftersträva i styrning av en lärarutbildning och särskilt kring moment som handlar om dokumentstyrning.

Kursutvärderingssystemet används heller inte som inskolning av styrprocesser för lärarstudenterna. De rutinmässiga och standardiserade kursutvärderingsmallarna innehåller frågor som ibland inte är relevanta för en specifik kurs eller för studenterna att svara på. Detta förfaringssätt strider mot vad Nilsson (1998) menar, det vill säga, att kursutvärderingar ska vara kursspecifika och bygga på diskussioner och pedagogiskt utbyte mellan studenter och lärare. Förutom att det eventuellt skulle gynna högskolans kvalitetsarbete att kursutvärderingarna i större omfattning skedde genom diskussioner mellan studenter och lärare, skulle ett annat tillvägagångssätt med stor sannolikhet påverka studenters kunskapsutveckling gynnsamt och ge studenterna möjlighet att uppfatta hur kursutvärderingar kan utgöra ett kunskapsinnehåll inom ramen för utbildning i ”styrdokument” och utbildningsväsendets styrprocesser. En annan positiv effekt av ett annat genomförande av kursutvärderingar, om kursutvärderingarna skulle vara mera framåtblickande (Lindström, 2012), skulle vara att studenterna ges verktyg för sin framtida yrkesprofession. Hur, när och i vilka situationer en kursutvärdering kommuniceras har en avgörande betydelse för vilka konsekvenser den får (Boyle, Breul, Dahler-Larsen, 2007). Analysen som har genomförts i detta arbete är ett litet steg mot vad Behar-Horenstein et al., 2004) saknar i analysen av pedagogiska processer. Kursplaner, utbildningsplaner, studiehandledningar och andra styrdokument utgör en viktig ram för utbildningsförverkligande. Blivande lärares hela arbetsmiljö samt didaktiska praxis är hårdstyrd, bland annat, genom explicita styrdokument och styrprocesser. Det är ett rimligt antagande att den styrning deras egen utbildning till lärare utgör borde innehålla kunskaper om styrprocesser i betydligt högre omfattning. Det gör den i detta granskade fall till viss del, men på ett sätt som inte är entydigt. Det är en öppen fråga om en högre överensstämmighet i kurplanerna samt jämnare kongruens mellan utbildningens olika styrdokument kring styrning av den svenska grundskolan skulle leda till förbättrade kunskaper om pedagogiska styrprocesser bland lärarstudenter i Högskolan Kristianstad.

6.1 Om metoden

Det övergripande syftet med denna studie var att försöka upptäcka spår av styrning i för en lärarutbildning relevanta, formella och informella samt direkta och indirekta styrdokument. En värdering av funna styrdokument genomfördes utifrån två dimensioner. För det första granskades styrdokument utifrån överensstämmighet som egenskap hos enskilda dokument där skolans styrning och styrprocesser förekommer. För det andra studerades den läroplansteoretiska kongruensen mellan högskolans olika styrdokument. Överensstämmigheten visade sig vara enklare att fastställa än kongruensen mellan olika dokument. Medan en kursplan är ett formellt styrdokument gäller inte samma sak för dokument avseende examination, kursguider eller motsvarande, kursorganisation med flera. Detta är en svaghet med analysarbetet. Att skapa ramar för fastställande av kongruens visade sig vara en svår utmaning. Bedömningarna ovan kan te sig rätt grova.

En kritik som kan riktas mot den valda ansatsen, utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv är att det saknades en kritisk hållning till texter som redskap i maktutövande. Texterna i sig utgjorde inget kontroversiellt val men dilemmat som upptäcktes kring kritisk hållning hos studenter kanske även gäller den valda ansatsen. Smith (2010), i en doktorsavhandling, har med Fairlcloughs (1995) kritiskt diskursanalytiska perspektiv, granskat hur den språkliga diskursen i läroplanen för de Walesiska skolorna i Storbritannien framhäver en form av ”walesiskhet”. Kan spår av styrning även finnas i en forskningsansats med syfte att upptäcka spår av styrningsprocesser i ett universitets styrdokument? Det kanske är lite väl hårt att kalla detta för styrning, i någon form av maktutövande, men ansatsen skulle kunna dölja en passiv acceptans av den form av maktutövande som dokumentstyrning kan innebära. Kirk, Macdonald och Tinning (1997) har kunnat visa hur läroplansutveckling i idrott och hälsa vid Australienska universitet på 1990-talet speglade positionering i en akademisk hierarki. En okritisk acceptans styrdokumentens styrning är möjligen en svaghet med ansatsen ovan.

Det visade sig vara svårt i forskningslitteraturen att hitta fungerande modeller för granskning av styrdokument där utbildningsstyrning i sig stod i forskningsfokus. Den forskningsliteratur som finns på engelska till stor del härstämer från skandinaviska forskare. Begreppen ”styrdokument” (”guiding documents”) och ”styrprocesser” kan spegla en kulturell förankring där dokumentstyrning som process sällan ifrågasätts.

Samma kulturella tvångströja kan påverka val och texter och dokument. Kritisk innehållsanalys har använts av Siebert och Draper (2008) för att studera hur texter, skrivna av ämneslärare för att framhäva ämnesspecifik läskunnighet, kan i vissa sammanhang, särskilt för matematiklärare, leda till tvetydigt budskap. Denna typ av grundlig innehållsanalys skulle kunna gagna ansatsen som tillämpades ovan.

Det är också troligt att en hermeneutisk innehållsanalys skulle ha inneburit ett utvidgat resultat om syftet hade varit att beskriva fenomenet dokumentstyrning. Möjligtvis skulle studien då gett nya insikter och ökad förståelse för innebörden av begreppet dokumentstyrning (Granskär, Höglund-Nielsen, 2008).   Slutligen, när styrdokument sätts i politiska sammanhang (Englund, 1986) blir dessa inte bara styrande för lärarstudenten utan även för undervisningsinnehållet och därmed också skolans läromedel och undervisningsmaterial. Slutsatsen är därför att utbildnings- och kursplaner inte bara styr lärarutbildningen och lärarprofessionen utan kan ge konsekvenser för hur hela samhällets konstrueras.

6.2 Fortsatt forskning

Det skulle vara intressant att jämföra utbildnings- och kursplaner hemmahörande på Högskolan Kristianstads lärarutbildning, med något annat lärosäte och deras lärarutbildning. Även en internationell jämförelse, till exempel med finsk lärarutbildning, skulle vidga perspektivet. Frågan också kvarstår om hur väl resultateten ovan stämmer överens med vad studenterna upplever som ett kunskapsinnehåll? Detta skulle naturligtvis även kunna gälla undervisande lärare? Nyttan av styrdokument som ett kunskapsinnehåll under studietiden skulle kunna följas upp med nyligen utexaminerade och verksamma lärare på fältet inte minst gällande hur mycket av faktiska arbetsuppgifterna bottnar i kunskaper om olika styrdokument.

7. Referenser

Aldrin, V. (2012). Kursguiden som instruktion och styrdokument: Konstruktioner och bruk av kursguider vid Göteborgs universitet. PIL-rapporter 2014:04. Göteborg: Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, Göteborgs universitet.

Aldrin, V. (2013) Kursguidernas roll i högre utbildning – En studie av kursguidebruk vid Göteborgs universitet Högre utbildning Vol. 3, Nr. 1, 2013, 37-51.

Arevik, Sten & Hartzell, Ove (2007). Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: HLS Förlag. http://www.dn.se/kultur-noje/sverige-har-slutat-undervisa-sa-forlorade-lararna-sitt-yrke 20013–04-18

Behar-Horenstein, L. S., Mitchell, G. S., & Dolan, T. A. (2004). A Multidimensional Model for Analyzing Educational Processes. International Journal of Leadership in Education: Theory and Practice 7 (2), 165-180.

Berg, G. (1999), Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling. En bok för skolutvecklare om skolans styrning. Reviderad upplaga. Stockholm: Gotia.

Bergöö, Kerstin. (2009). Yrke, ämne, forskning: en lärarutbildning på tre ben. Kristianstad: Kristianstad Academic Press.

Biesta, G., & Burbules, N. (2003). Pragmatism and educational research. Lanham, MD: Rowman & Littlefield

Biesta, G. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Multivista, Indien: Liber

Biggs, J.B. (2001). The reflective institution: Assuring and enhancing the quality of teaching and learning. Higher Education, 14, 221-238.

Bloom, B. S., Engelhart, M. D., Furst, E. J., Hill, W. H., & Krathwohl, D. R. (1956) Taxonomy of educational objectives: the classification of educational goals; Handbook I: Cognitive Domain, New York, Longmans, Green, 1956.

Bouayad-Agha, N. (2000) Using an Abstract Rhetorical Representation to Generate a Variety of Pragmatically Congruent Texts. Proceedings of the 38th Meeting of the Association for Computational Linguistics (ACL ’00), Student Workshop, pp. 16–22, Hong Kong.

Boyle, R., Breul, J D. & Dahler-Larsen, P. (2007) Open to the Public: Evaluation in the Public Arena. Comparative Policy Evaluation, Vol. 13.

Broady, D. (1999). Det svenska hos ramfaktorteorin Pre-print-version av Donald Broady, ”Det svenska hos ramfaktorteorin”, Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 4, nr 1 1999, pp. 111-121.

Cheek, J. (2004) At the margins? Discourse analysis and qualitative research. Qualitative Health Research, 14, 1140-1150.

Conway, J. & Little, M. (2000). From practice to theory: reconceptualising curriculum development for PBL. In: Tan OS, Little P, Lin SY, Conway J, eds. Problem-based learning. Educational innovation across disciplines – a collection of selected papers. Singapore: Temasek Centre for Problem-based Learning, 169–179.

Englund, T. (1986) Curriculum as a political problem: Changing educational concepts, with special reference to citizenship education. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten. Acta Universitatis Uppsaliensis.

Englund, T. (2004) Nya tendenser inom pedagogikdisciplinen under de tre senaste decennierna Pedagogisk Forskning i Sverige, årgång 9 nr 1 s 37–49.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2), 105-112.

Granskär, M. Höglund-Nielsen, B. Red. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, B. & Johansson, B. (1994) Att styra eller inte styra. En kritisk granskning av den svenska grundskolans förändrade styrning med inriktning mot planeringsdokument. Lund: Pedagogiska institutionen.

Kirk, D., Macdonald, D. & Tinning, R. (1997). The social construction of pedagogic discourse in physical education teacher education in Australia, Curriculum Journal, 8: 2, 271- 298.

Lindblad, S., Linde, G. och Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. Pedagogisk Forskning i Sverige, årgång 4 nr 1 s 93-109.

Lindström, Eva. (2012) Statlig styrning och ansvarsutkrävande. Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för mål- och resultatstyrning.

Lundgren, Ulf P. (1999) Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 årg 4 nr 1 s 31-41 issn 1401-6788

Manderstedt, L. (2013). Växelspel med förhinder: Skärningspunkter i verksamhetsförlagd svensklärarutbildning. Luleå tekniska universitet. Institutionen för Konst, kommunikation och lärande. Avdelningen för Pedagogik, språk och ämnesdidaktik. Universitetstryckeriet, Luleå.

McGehee, J.J. & Griffith, L.K. (2001): Large-Scale Assessments Combined With Curriculum Alignment: Agents of Change. Theory into Practice, 40:2, 137-144.

Morse, J.M., Barrett, M., Mayan, M., Olson, K. & Spiers, J. (2002). Verification Strategies for Establishing Reliability and Validity in Qualitative Research. International Journal of Qualitative Methods, 1(2).

Nilsson, Karl-Axel. (1998). Kursutvärdering – för studenternas medverkan i kvalitetsarbetet. Lunds universitet Utvärderingsenheten. Rapport nr 98:202

Näsström, G., & Henriksson, W. (2008). Alignment of standards and assessment: A theoretical and empirical study of methods for alignment. Electronic Journal of Research in Educational Psychology, 6 (3), 667-690.

Ogdens, C. K., & Richards, I. A. (1923). The Meaning of Meaning: A study of the Influence of Language upon Thought and of the Science of Symbolism, Volym 3.

Palo, A. (2013) Svenskläraren som vision och konstruktion. Luleå tekniska universitet. Institutionen för Konst, kommunikation och lärande. Avdelningen för Pedagogik språk och ämnesdidaktik. Universitetstryckeriet Luleå.

Prasad, A. and Mir, R. (2002). Digging Deep for Meaning: A Critical Hermeneutic Analysis of CEO Letters to Shareholder in the Oil Industry´, Journal of Business Communication 39 (1): 92-116.

Rosengren, K. E- and Öhngren, B. (1997). An Evaluation of Swedish Research in Education. Evaluation chapters by: Achtenhagen F., Bjerg J., Entwistle N.

Seymour, D.J. (2010) Contextual Incongruities, Statistical Outliers, and Anomalies: Targeting inconspicuous occupational events, American Antiquity 75 (1), 2010, pp. 158–176.

Siebert, D. & Draper, R. J. (2008) Why Content-Area Literacy Messages Do Not Speak to Mathematics Teachers: A Critical Content Analysis, Literacy Research and Instruction, 47:4, 229-245.

Skolverket. (2013b). Rapport 385 Lärarnas yrkesvardag En nationell kartläggning av grundskollärares tidsanvändning, Stockholm, Statens skolverk.

Smith, K. J. (2010) A Critical Discourse Analysis of Developing the Curriculum Cymreig: The Language of Learning Welshness, doktorsavhandling, Department of Educational Leadership, Miami University, Oxford, Ohio.

Sundberg, D. (2005) Skolreformernas dilemman. En läroplansteoretisk studie av kampen om tid i den svenska obligatoriska skolan. Växjö University Press.

Utbildningsdepartementet. (2010a) Bäst i klassen – en ny lärarutbildning. Regeringens proposition 2009/10:89.

Wahlström, N. (2002) Om det förändrade ansvaret för skolan: vägen till mål- och resultatstyrning och några av dess konsekvenser. Örebro universitet. Örebro studies in Education.